Vanliga frågor: Ängens växtunderlag

Ängens växtunderlag – jordmånen och näringsämnena – påverkar hur frodig växtligheten blir

Sjöslam som växtunderlag

Jord som tagits från bottnen på sjöar eller åar är vanligen syrefattig och mikrobverksamheten är obefintlig. Kompostera jorden i åtminstone 5 år innan du använder den som växtunderlag.

Åkerjord som växtunderlag

Åkerjord är vanligen kväverik. Kvävet är särskilt till nytta för mångåriga ogräs. Åkerjord kan göras mindre näringsrik genom att man blandar sand i den.
Åkerjord innehåller alltid ogräsfrön som gror snabbare än de fleråriga ängsblommorna. Ogräsen tävlar med blommorna om ljus, vatten och utrymme. Den första sommaren slås ängar som anlagts på åkerjord en gång i månaden på ca 15 cm höjd och ogräsresterna tas genast bort.

Växtunderlag av avverkningsrester från moskog kräver kompostering

Flisar man avverkningsrester och stubbar från moskog och blandar flisen i ytjorden får man något som ser ut som mullrik jord.
Men underlaget är surt och innehåller garvämnen som hindrar groning och har ingen mikrobverksamhet. För att mikrobverksamheten ska komma igång krävs kompostering i flera år.
Avverkningsresterna bör avlägsnas och ytjordens torv skalas av helt eller fläckvis. Om möjligt hämtas ny grundkalkad sand/mullhaltig jord till platsen. På fläckarna sprids lövträdsaska innan sådden.
Växter som trivs på en äng på sandig torr mojord är bl.a.
smultron, ängsviol, grässtjärnblomma, sandnejlika, kråkvicker, gråfibbla,

fältvedel, getrams, backtimjan, ljung, käringtand, backnejlika,

styvmorsviol, liten blåklocka, kattfot, gullris, tjärblomster och getväppling.

Gödsling av vilda växter

Ängen är belägen vid sjöstranden på en halvskuggig sommarstugetomt. Jorden består av sand och mull och släpper lätt igenom vatten. pH är 5.5 – 6.5. Ängsblomsfrön har såtts i jordfläckar varje år sedan år -97. Arterna är nästan 70. Problemet är dålig tillväxt och blomning.
Skaften växer trögt, bladen gulnar och blomningen är svag och kortvarig.
Är jorden för torr?
Eller saknar den näringsämnen?
Borde vi gödsla?
Vad kunde man i så fall gödsla med och hur mycket?

Jord som släpper igenom vatten snabbt utarmas också snabbt. Att tillsätta näring hjälper för stunden, men bättre resultat får man av att tillsätta lera i jorden och sedan regelbundet aska eller kalk. Som tilläggsnäring passar naturgödsel, till exempel hönsgödsel.
Fördel: med gödsel kan man få mer krävande arter att trivas på en karg växtplats.
Nackdel: ogräs som gillar kväve sprider sig på ängen: kirskål, kvickrot, nässla.

Aska är ett bra gödningsmedel för ängsblommor

Aska innehåller rikligt med kalcium, kalium, fosfor och spårämnen, men inget kväve.

Barrträd gör ytjorden sur

Barrträdens (tall och gran) fallna barr gör ytjorden sur. Den sura ytjorden dämpar ängsväxternas tillväxt eller hindrar dem helt att växa. Då lönar det sig att regelbundet tillsätta aska eller kalk i jorden.

Att bygga upp växtunderlaget

Hur får jag gården att blomstra efter ett byggprojekt?

Vi tänker anlägga blomsteräng på de bara sandområdena på vår tomt. Jorden är torr bar sandjord där ytlagret avlägsnats i samband med utjämning och schaktning. Sanden är ”ren”, det vill säga den innehåller nästan ingen mull eller humus. Ytgruset är relativt grovt och stenigt. Hur gör vi växtunderlaget? Ska vi tillsätta mull eller torv och ska vi i så fall blanda den i ytgruset eller lämna den som ett lager på ytan? Om mull eller torv ska tillsättas så hur mycket?
Man kan tillsätta ett ca 5 cm:s lager näringsfattig mull och blanda in den i ytjorden. Ängsfröna sås på den utjämnade jorden så tidigt som möjligt på våren, det vill säga genast när snön smultit och mullen kan bredas ut och blandas in.

Blomsteräng på tät jord

Vi anlade en äng på ett ställe där jorden var ganska tät. Vi lade till ett mullager på några centimeter på ytan. Vi sådde en del av fröna direkt på fläckarna (30 x 30 cm). En del förodlade vi och planterade mitt på sommaren. Först såg det ut som att allt tynar bort och fröna verkade inte gro. Vi slog ängen åtminstone en gång per sommar.
Nu efter sex år kan vi se att fläckarna var för små för en del av växterna. Gräset som växte upp överraskande har tagit plats av t.ex. de små blåklockorna. Men många blommor klarade konkurrensen bra: ängsklocka, åkervädd, rödblära, fyrkantig johannesört och strandveronika. Vi fortsätter beså ängen fläckvis på de mest gräsbevuxna ställena nästa sommar och provar nya arter igen.

Ängsklocka, åkervädd, rödblära, fyrkantig johannesört och strandveronika.