Ord som har att göra med blomsterängar och vilda växter

Arkeofyt En växtart som spridits till området med människan före 1700-talet. Växten har fått en bestående plats i naturen. Till exempel ängsnejlika och prästkrage.

Blomsteräng En äng som anlagts i en bebyggd miljö eller ett område i obebyggd miljö som genom skötsel gjorts till en äng. Blommande växter prioriteras och gräsen fungerar närmast som skydd för blommorna.

Ettårig växt Växt som växer, blommar och bildar frö under en enda sommar. Till exempel styvmorsviol och gullkrage.

Fröväxt Växt som bildar frön och vanligen blommar: träd, buskar, ris, gräs och örter.

Halvparasit Växt som tar en del av sin energi av andra levande växter och stör deras tillväxt. Ängsblommor som parasiterar främst på gräs är höskallra, lundkovall och ögontröst.

Inhemsk art Med inhemsk art avses vanligen en art som funnits länge i ett område och som kommit dit utan mänsklig påverkan. Till exempel smultron.

Kulturlandskap Landskap där människans påverkan syns tydligt.

Kärlväxt Växt som har rot, stam och blad. Vatten och näringsämnen transporteras med hjälp av rörformade celler. Till kärlväxterna hör både ormbunksväxter och fröväxter. I Sverige finns ca 2500 arter av kärlväxter.

Mångårig växt Växt som utvecklar rötter och blad första sommaren, men blommar tidigast andra sommaren. Till exempel liljekonvalj och blåklocka.

Naturäng Äng som uppstått naturligt, till exempel bergsängar, fjällängar och strandängar. Ängar är öppna och ljusa växtplatser där de glest förekommande träden och buskarna inte skuggar växtligheten så mycket. Rikligt ljus innebär riklig blomning.

Neofyt Växt som spridit sig till ett område med människan efter 1600-talet. Bl.a. kornvallmo och skogsförgätmigej. Bofasta neofyter sprider sig på egen hand i naturen. Tillfälliga neofyter har ännu inte fått ett ordentligt fotfäste i naturen.

Perenn Mångårig växt som är förädlad eller ursprungligen vild och som används i trädgårdar. Bl.a. akvileja och gul fetknopp.

Prydnadsväxt Växt som odlas för sitt utseende, ofta importerad. Bl.a. den ettåriga ringblomman och tvååriga fingerborgsblomman.

Skyddsgräs Gräs som sås på äng till skydd för blommorna. Gräsen motverkar erosion och skyddar blomplantorna mot hetta och ösregn.

Traditionell biotop Ängarna som traditionell biotop har uppstått som följd av skogsröjning och svedjebränning samt dikning av översvämningsområden.

Traditionellt landskap Traditionellt kulturlandskap som kan delas in i traditionella biotoper och bebyggt traditionellt landskap. Det bebyggda traditionella landskapet omfattar kulturlandskapets historiska byggnader med omgivning samt omgivningarna och trädgårdarna kring tidiga trafikvägar, industrier och boendemiljöer.

Tvåårig växt Växten utvecklar rötter och bladrosett första sommaren, men blommar ännu inte. Växten blommar och bildar frön den andra sommaren. Följande vinter dör växten vanligen. Bl.a. ängsklocka.

Växtsamhälle Växter som växer på samma plats och tävlar om ljus, vatten, näring och utrymme.

Växtunderlag Jordlagren som en växts rötter fäster sig vid och växer i.

Vild växt Växtart som bildar växtsamhällen i naturen och sprider sig utan människans hjälp.

Växt med örtstam Växt med mjuk stam vars ovanjordiska delar vanligen vissnar på vintern.

Ängsblomma En växt med örtstam som blommar fint och trivs på ängar.

Ängsfrö Frön till ängsväxter, som producerats genom odling.

Ängsväxt Alla växter med örtstam som trivs på ängar, både blommor och gräs. Till exempel den vackert blommande prästkragen och det dekorativa slokgräset.